Slemsäckarna runt knät, kort förklarat

Runt knäleden finns flera små slemsäckar, så kallade bursor. De fungerar ungefär som glidskikt mellan senor, muskler och ben, och gör att allt kan röra sig smidigt mot varandra utan onödig friktion. De vi ser mest av i kliniken är den som ligger framför knäskålen (prepatellära bursan), de som ligger kring knäskålssenan, en på insidan av knät som ofta kallas anserinbursan, och till sist en som sitter bakom knät mellan två senor. Det är just den sista som är intressant här, för det är den som kan svälla upp och bli till det vi känner som en Bakers cysta.

När en slemsäck blir irriterad eller inflammerad kallas det bursit. Vill du läsa om orsaker, symtom och hela behandlingsupplägget för bursit i knät i mer detalj har vi skrivit utförligt om det i vår guide om slemsäcksinflammation i knät. Här fokuserar vi istället på det som är lite mer speciellt, nämligen bursan bakom knät och kopplingen till Bakers cysta.

Vad är då en Bakers cysta?

En Bakers cysta, som också kallas poplitealcysta, är helt enkelt en vätskeansamling bakom knät. Den bildas när ledvätska pressas ut i bursan mellan de två senorna där baksidan av knät möts, och den bursan sväller då upp till en knöl som du kan känna, och ibland se, i knävecket.

Till skillnad från en vanlig bursit, som oftast beror på belastning, tryck eller ett slag mot en specifik slemsäck, uppstår en Bakers cysta av en lite annan anledning. Det handlar om att något inne i själva knäleden gör att leden producerar för mycket ledvätska, som sedan letar sig ut i bursan bakom knät.

Är det samma sak som bursit?

Nej, och det är en av de vanligaste missuppfattningarna vi stöter på. Båda innebär ju en svullen slemsäck, så det är lätt att blanda ihop dem.

Bursit handlar om direkt belastning eller irritation mot en bestämd slemsäck. Bakers cysta handlar istället om att något i knäleden, till exempel artros, en inflammation i ledhinnan eller en meniskskada, gör att mängden ledvätska ökar och fyller upp bursan bakom knät. Man kan alltså mycket väl ha en Bakers cysta utan att ha någon vanlig bursit alls, och tvärtom.

Kopplingen mellan Bakers cysta och knäartros

Det finns ett tydligt samband mellan Bakers cysta och artros i knät som vi ofta förklarar för våra patienter. Vid artros blir ledhinnan ofta inflammerad, något som kallas synovit. Den inflammationen gör att mängden ledvätska i knäleden ökar, vilket höjer trycket i leden. Det ökade trycket kan i sin tur pressa ledvätska ut i bursan bakom knät, och där bildas cystan.

Man kan beskriva det som en kedja. Artros leder till synovit, synoviten ökar mängden ledvätska, den ökade mängden höjer trycket i leden, och det höjda trycket bildar till slut en Bakers cysta.

Samtidigt vill vi vara tydliga med att en Bakers cysta inte automatiskt betyder att du har artros. Den kan också dyka upp vid till exempel en meniskskada eller andra tillstånd som ökar mängden ledvätska. Hittar vi en Bakers cysta hos dig brukar vi därför alltid vilja förstå varför knäleden producerar mer vätska än den ska, snarare än att bara titta på själva cystan. Är du nyfiken på artros i knät mer specifikt har vi en egen guide om det också.

Vanliga orsaker till bursit och svullnad runt knät

Utöver kopplingen till artros ser vi en del andra vanliga orsaker till bursit och svullnad runt knät. Det handlar ofta om upprepade slag eller fall mot knät, långvarigt tryck från till exempel mycket knästående i jobbet, överbelastning vid löpning, cykling eller annan träning, eller rent av ett enskilt kraftigare trauma. I sällsynta fall kan det bero på en bakteriell infektion.

Vill du gå djupare in på just orsakerna, inklusive vad som gäller för varje enskild slemsäck, finns det i vår guide om slemsäcksinflammation i knät som vi länkade till tidigare.

Vilka symtom bör du hålla koll på

De vanligaste tecknen vi ser är lokal smärta eller en molande känsla, ömhet när man trycker på området, en synlig eller kännbar svullnad, och ofta en viss stelhet när man böjer knät. Sitter svullnaden specifikt bakom knät, i själva knävecket, och varierar lite i storlek från dag till dag, är det ofta ett tecken på just en Bakers cysta.

Så ställer vi diagnosen

Vi börjar alltid med en vanlig klinisk undersökning, där vi tittar på var svullnaden sitter, hur den känns och vilka rörelser som gör ont. Vid behov kan vi komplettera med ultraljud eller magnetkamera för att bekräfta en Bakers cysta och samtidigt få en bild av om det finns en underliggande orsak, som artros eller en meniskskada, som behöver utredas vidare.

Hur vi hjälper dig med behandlingen

Behandlingen beror helt på vad som orsakar besvären. Hänger cystan ihop med artros eller något annat i själva leden räcker det sällan att bara tömma cystan, vi vill hellre jobba med det som gör att leden producerar för mycket ledvätska från början. Handlar det istället om en bursit som beror på belastning eller tryck, lägger vi fokus på att anpassa belastningen och sedan successivt bygga upp styrka och funktion igen. Vill du läsa mer om hela behandlingsupplägget för bursit, inklusive konkreta övningar och ungefärliga läkningstider, finns det i vår fördjupade guide om slemsäcksinflammation i knät.

När du bör höra av dig till oss

Vänta inte för länge om du har en svullnad bakom eller runt knät som inte vill gå över, om svullnaden kommer tillbaka gång på gång, om smärtan börjar begränsa din träning eller vardag, eller om du märker rodnad och värmeökning kring området. Får du dessutom feber tillsammans med ett rött och svullet knä bör du söka vård skyndsamt, det bör bedömas samma dag.

Vill du få koll på din knäsvullnad?

Har du en svullnad bakom knät, eller misstänker att du kan ha en Bakers cysta eller bursit, är du varmt välkommen att boka en tid hos oss. Vi hjälper dig att hitta orsaken, och om den hänger ihop med till exempel artros eller en meniskskada ser vi till att du får rätt behandling från början, inte bara en tillfällig lösning.

Vanliga frågor om bakerscysta

Hur blir man av med en Bakercysta?

Besvären brukar lätta när vi hittar och behandlar det som faktiskt gör att knäleden producerar för mycket ledvätska, till exempel artros, en inflammation i ledhinnan eller en meniskskada. I vissa fall kan vi tömma cystan med en punktion, men det löser sällan problemet på egen hand om inte grundorsaken också hanteras. Många mindre cystor går dessutom tillbaka av sig själva när belastningen och irritationen i knät minskar.

Hur lång tid tar det för en Bakercysta att läka?

Det varierar en hel del och beror på vad som orsakar den. En cysta som uppstått efter en enstaka överbelastning kan gå tillbaka på några veckor, medan en cysta kopplad till artros eller en mer långvarig ledirritation kan ta betydligt längre tid, och ibland komma tillbaka om grundorsaken inte åtgärdas.

Hur tränar man med Bakercysta?

I de flesta fall går det bra att fortsätta röra på sig. Vi brukar rekommendera att man undviker träning som ger tydligt ökad smärta eller svullnad bakom knät, som djupa knäböj eller mycket hopp, medan lättare styrketräning och rörlighetsträning för benen runt knät tvärtom brukar vara bra, så länge den anpassas efter hur knät mår för stunden.

Vilka är symtomen på en Bakercysta i knävecket?

Det vanligaste är en mjuk, ibland spänd knöl eller svullnad i själva knävecket, som kan kännas tydligare när knät är helt sträckt. En del upplever även en stramande känsla eller lätt obehag vid böjning, särskilt om cystan är stor, men många märker egentligen bara av knölen utan någon större smärta.

Vad är orsaken till en Bakercysta?

Den vanligaste orsaken är att något inne i knäleden, till exempel artros, en inflammation i ledhinnan eller en meniskskada, gör att leden producerar mer ledvätska än vanligt. Det ökade trycket pressar sedan ledvätska ut i bursan bakom knät, som sväller upp och bildar cystan.

Kan en Bakercysta vara ett symptom på artros?

Ja, det är faktiskt ett av de vanligaste sambanden vi ser hos våra patienter. Vid artros uppstår ofta en inflammation i ledhinnan som ökar mängden ledvätska i leden, vilket i sin tur kan bilda en Bakercysta bakom knät. Samtidigt betyder en cysta inte automatiskt att du har artros, den kan också bero på till exempel en meniskskada.

Kan man se Bakercysta på röntgen?

Röntgen är inte det bästa verktyget för att se en Bakercysta, eftersom den visar ben snarare än mjukvävnad och vätska. Vill vi bekräfta en cysta och se hur den förhåller sig till omgivande vävnad använder vi oftast ultraljud eller magnetkamera istället. Röntgen kan däremot hjälpa oss att se om det finns en artros i leden som ligger bakom besvären.

Vilka stödstrumpor rekommenderas vid Bakercysta?

Stödstrumpor är ingen huvudbehandling vid Bakercysta, men lätt kompression kan för en del kännas skönt och minska känslan av spänning i vaden och knävecket. Vi lägger själva tyngdpunkten på att hitta och behandla det som faktiskt orsakar cystan, snarare än att luta oss mot stödstrumpor som enda lösning, så hör gärna av dig till oss innan du investerar i ett par.

Vilka är symptomen på kraftig artros i knät?

Vid mer uttalad artros brukar vi se tydligare och mer ihållande smärta, även i vila eller nattetid, påtaglig stelhet som gör det svårt att sträcka eller böja knät helt, och ofta en synlig felställning i benet. Svullnad är också vanligt i de här stadierna, och det är inte ovanligt att det hänger ihop med just en Bakercysta. Vill du läsa mer om symtom vid olika grader av artros har vi en egen guide om knäledsartros.