Knäled
Knäled

Tillbaka till Idrottsskador

Post-traumatisk/sekundär artros är vanligare hos yngre och tar sig ned ända till 35- årsåldern som resultat av knäskador som frakturer, ledbroskskador, korsband- eller meniskskador. Även en asymmetrisk belastning på lederna som kan förekomma hos äldre joggare kan vara en bidragande orsak. Personer med olika infektioner, ledgångsreumatism och långvarig kortisonbehandling är andra orsaker till artros. Denna typ kallas icke-traumatisk artros.

Vilka symtom har man vid artros?

  • Smärta som i regel kommer långsamt och ökar vid belastning. Hos idrottare kan smärtan lätta efter uppvärmning för att sedan återkomma efter avslutad aktivitet.
  • Svullnad som beror på ökat vätskemängd i leden och förtjockning av ledhinnan. 
  • Morgonstelhet och svårigheter att komma igång med rörelser. Rörelserna ger då vanligen smärta.
  • Knastrande eller krepitationer i leden.
  • Vilovärk. Detta symtom uppstår först då sjukdomen har nått ett långskridet stadium som leder då till bl.a. sömnstörningar. Sådan värk är mindre förekommande vid knä artros. 
  • Felställningar (deformering) som uppstår pga förslitning av ledbrosk. Felställningen accentueras av benpålagringar (osteofyter) som kan bli betydande och ändra ledens kontur.

Hur ställer man diagnosen artros?

Man kan ställa diagnosen artros på olika sätt: 

  • En tidig artros diagnos ställs genom artroskopi.
  • Röntgenundersökning visar mer uttalade förändringar ex sänkt ledspringa, ökad skelettäthet och benpålagringar.
  • Magnetkameraundersökning – MRI kan ge mycket detaljrik information om artrosen karaktär och struktur.

Vad är behandlingen vid artros?

Vid artros finns det ett par olika behandlingstekniker. Man kan inte “bota” artros med konservativ behandling men det går att underlätta för symtomen och sjukdomens förlopp. 

Du kan själv: 

  • Säkerställa smärtlindring genom en god akutbehandling.
  • Bibehålla eller förbättra ledens rörlighet och muskelfunktion över leden. Artrosdrabbade leder är känsliga för belastning och det gäller att minska den smärtsamma belastningen.
  • Aktiv rörelseträning ska inledas så fort som du kan, stretching, styrketräning eller manuell behandling och tänjning med passiva rörelser.
  • Vid övervikt och fetma så kan du förbättras av att gå ned i vikt.

Via din vårdcentral kan du ta kontakt hos läkare som kan behandla:

  • Ge läkemedel mot smärta och inflammation. 
  • Diverse kortisoninjektioner.
  • Avlastande ortoser. 
  • Utföra artroskopi och avlägsna lösa broskfragment, broskflappar, fria kroppar och andra symtomgivande osteofyter. 
  • Kirurgi med diverse olika typer av proteser och vinkeloperationer.

Skulle du vilja ha mer information så kan du alltid kontakta oss, klicka på knappen nedan!

Kontakta oss