Vad är en meniskskada?

I varje knä finns två menisker, placerade mellan lårbenet och underbenet. De består till största delen av vatten och kollagenfibrer, och fungerar som stötdämpare som fördelar de krafter som uppstår vid gång, löpning, hopp och vridrörelser. Meniskerna skyddar också ledbrosket på benytorna och bidrar till knäledens stabilitet.

Menisken fäster inte bara mot benytorna, utan har förbindelser med sidoledbanden, ledkapseln och korsbanden. Vid ett större trauma mot knät skadas därför ofta flera strukturer samtidigt – isolerade skador är mindre vanliga vid kraftigt våld.

Med stigande ålder blir menisken mindre elastisk och därmed känsligare för belastning. Ungefär som huden får rynkor förändras meniskvävnaden över tid, vilket gör att skador kan uppstå även vid vardagliga rörelser.

Vilka drabbas av meniskskada?

Traumatiska meniskskador är vanligast hos yngre och aktiva personer, särskilt inom idrotter med snabba riktningsförändringar, hopp och vridmoment – handboll, innebandy och fotboll är typiska exempel.

Degenerativa meniskskador drabbar framför allt medelålders och äldre, och kan uppstå utan något tydligt skadetillfälle. En lätt vridning vid gång eller att resa sig ur en djup sittande position kan räcka.

Vilka symtom ger en meniskskada?

Symtomen varierar med skadans omfattning och hur den uppstått. Det vanligaste är smärta inuti knäleden, ofta på insidan eller utsidan, som kommer vid belastning eller vridrörelser men ibland även i vila.

• Smärta på insidan eller utsidan av knät
• Svullnad i knäleden, direkt efter skadan eller successivt
• Låsningar eller upphakningar
• Klickande eller huggande smärta
• Stelhet och nedsatt rörlighet
• Instabilitet eller ostadighet
• Svårigheter att sitta på huk
• Känsla av att knät inte fungerar normalt

Olika typer av meniskskador

Traumatisk skada uppstår när knät vrids samtidigt som det belastas, ofta vid snabba riktningsförändringar eller fall. Vanligare hos yngre och aktiva, och förekommer inte sällan tillsammans med korsbandsskador.

Degenerativ skada utvecklas över tid när menisken gradvis blivit mindre elastisk. Kan uppstå vid vardagliga rörelser utan tydligt trauma, och är vanligare hos medelålders och äldre.

Meniskskador beskrivs också utifrån var i menisken skadan sitter och hur sprickan ser ut. Menisken delas in i en inre, medial del och en yttre, lateral del. Sprickan kan gå rakt igenom, vara sned eller mer oregelbunden. Både placering och form påverkar symtomen och vilken behandling som är aktuell – bland annat eftersom meniskens yttre tredjedel har blodförsörjning och därmed läkningsförmåga, medan den inre delen saknar det.

Skillnaden mellan meniskskada och ledbandsskada

Ledband och menisk är två helt olika strukturer. Knäledens sidoligament – MCL på insidan och LCL på utsidan – stabiliserar leden och förhindrar vacklings- och rotationsrörelser. Menisken ligger inuti leden och skapar glidrörelser mellan benändarna.

Vid traumatiska knäskador drabbas ofta flera strukturer samtidigt, exempelvis MCL, främre korsband och mediala menisken. Det är därför viktigt att söka vård efter ett knätrauma, både för att utesluta skelettskada och för att kunna ta ställning till operation eller konservativ behandling.

När ska du söka vård direkt?

De flesta meniskskador kan utredas i lugn takt, men vissa tecken kräver bedömning samma dag:

• Knät går inte att sträcka ut. Ett låst knä kan betyda att en del av menisken hamnat i kläm mellan benytorna.
• Kraftig svullnad inom ett par timmar efter skadan. Tyder på blödning i leden och ofta på att fler strukturer skadats, exempelvis korsbandet.
• Du kan inte belasta benet alls efter ett trauma.
• Feber tillsammans med ett svullet, rött och varmt knä.

Hur ställs diagnosen?

Vi går först igenom hur skadan uppstod, vad du gjorde i skadeögonblicket och hur besvären utvecklats. Uppkomstmekanismen säger mycket – en vridning under belastning pekar åt ett håll, smygande besvär utan trauma åt ett annat.

Därefter undersöker vi rörlighet, svullnad, ömhet över ledspringan och stabilitet. Vi använder meniskspecifika tester som McMurrays, Thessalys och Apleys kompressionstest, samt tester för korsband och sidoledband eftersom flera strukturer ofta skadas samtidigt.

Ingen enskild klinisk undersökning ger säkert svar vid meniskskada. Bilden växer fram ur skadehistoriken, undersökningsfynden och hur besvären beter sig över tid. Vid misstanke om en större skada eller kombinationsskada behöver du remitteras vidare för MR via vårdcentral.

Hur behandlas en meniskskada?

Behandlingen styrs av skadetyp, ålder och vad du vill kunna göra. Utgångspunkten är dock densamma i de flesta fall: rehabiliteringsträning först.

Degenerativa meniskskador behandlas med träning. Vid åldersrelaterade förändringar utan låsningar ger strukturerad träning likvärdigt resultat som titthålsoperation, både på kort och lång sikt. Det är i dag väl belagt och har förändrat hur meniskskador hanteras.

Traumatiska skador bedöms individuellt. Är du ung, har ett låst knä eller en spricka i meniskens yttre, blodförsörjda del kan operation vara rätt väg – då med syfte att sy ihop menisken snarare än att ta bort den. Vi hjälper dig vidare och lägger upp rehabiliteringen både före och efter ingreppet.

Så här arbetar vi på kliniken:

• Akut fas. Avlastning, kompression och åtgärder mot svullnad, samt tidiga rörlighetsövningar så att knät inte stelnar.
• Manuell behandling för att återfå full rörlighet, särskilt sträckförmågan som ofta blir lidande.
• Progressiv styrketräning av framför allt quadriceps, som tappar kraft snabbt vid knäskador. Det här är kärnan i behandlingen.
• Neuromuskulär träning – balans, landningsteknik och knäkontroll vid vridrörelser.
• Stegrad återgång till idrott med tydliga kriterier för varje steg.

Vi utför inte operationer, men bedömer när det är motiverat och sköter rehabiliteringen kring den.

Hur lång tid tar det att bli bra?

Vid degenerativ meniskskada som behandlas med träning märker de flesta tydlig förbättring inom åtta till tolv veckor. Effekten fortsätter ofta byggas på i upp till ett halvår, förutsatt att träningen hålls igång.

Efter artroskopi där en del av menisken tagits bort är många tillbaka i vardagsaktivitet inom några veckor, medan återgång till idrott med vridmoment oftast tar två till tre månader.

Har menisken sytts ihop krävs längre tid – ofta fyra till sex månader innan full belastning, eftersom sömmen måste läka. Det är en längre väg, men bevarar meniskvävnaden, vilket har betydelse för knäts hälsa på sikt.

Den vanligaste orsaken till att rehabiliteringen inte ger resultat är att träningen avbryts när smärtan släpper. Styrkan i låret kommer långt efter smärtlindringen.

Relaterade knäbesvär

Vid ett trauma skadas ofta flera strukturer samtidigt. Läs mer om ledbandsskada, främre och bakre korsbandsskada, knä ur led, löparknä och patellofemoralt smärtsyndrom, eller se alla besvär i knäleden.

Behandling av meniskskada i Stockholm och Nacka

Vi tar emot på Tegnérgatan 37 i Stockholm city och på Sickla allé 9 i Nacka. Våra naprapater och fysioterapeuter har egen bakgrund inom elitidrott och utreder knäskador dagligen.

Ring 08-342122 eller boka en bedömning.

Vanliga frågor om meniskskada

Måste en meniskskada opereras? Nej, i de flesta fall inte. Degenerativa meniskskador behandlas i första hand med träning, som ger likvärdigt resultat som titthålsoperation. Operation blir aktuellt främst vid låsningar eller vid vissa traumatiska skador hos yngre.

Hur lång tid tar det för en meniskskada att läka? Vid träningsbehandling märker de flesta tydlig förbättring inom åtta till tolv veckor. Efter operation där menisken sytts ihop tar det ofta fyra till sex månader innan full belastning.

Kan man träna med en meniskskada? Ja, och träning är oftast en del av behandlingen. Vridande och stötande belastning bör undvikas inledningsvis, medan styrketräning för lår och höft bör påbörjas tidigt.

Hur vet jag om det är menisken eller ett ledband? Meniskskador ger typiskt smärta inuti leden, låsningar och upphakningar. Ledbandsskador ger smärta på knäts in- eller utsida och en känsla av att knät vacklar i sidled. Skadorna förekommer ofta tillsammans, så en undersökning behövs för att skilja dem åt.

Läker en meniskskada av sig själv? Meniskens yttre del har blodförsörjning och kan läka. Den inre delen läker sällan spontant, men besvären kan ändå försvinna helt med rätt träning även om sprickan finns kvar.

Kan man gå på en meniskskada? Oftast ja, men med smärta vid vridning och djup böjning. Om knät låser sig eller inte går att sträcka ut bör du söka vård samma dag.