Idrottskadespecialisterna
Våra experter står redo att hjälpa dig! Upptäck hur vi kan hjälpa dig återvända till en smärtfri och aktiv livsstil. Klicka här för att säkra din tid nu och investera i ditt välbefinnande.
Att bli behandlad med laser är helt smärtfritt. Laser är ljus som överför koncentrerad energi till cellerna. Cellerna utnyttjar energin från laserljuset och ökar celldelningen och på så sätt snabbas läkningen på. Laserljuset har även en inflammations hämmande och smärtstillande effekt. Används med framgång på skador som hälsporre, tennisarmbåge och hälsenebesvär.
Lågenergilaser, eller lågintensiva lasrar, introducerades på 1960-talet och har blivit ett viktigt verktyg inom medicinsk behandling, särskilt för muskuloskeletala besvär. Tekniken bygger på fotobiomodulation, där specifika våglängder av ljus används för att stimulera läkningsprocesser i kroppens vävnader utan att orsaka skada. Under de senaste åren har forskningen inom området ökat avsevärt, vilket har lett till en djupare förståelse av hur lågenergilaser påverkar biologiska processer. Ny teknik har utvecklats, inklusive mer avancerade lasermodeller som erbjuder olika våglängder och pulsmoduleringar för att optimera behandlingen. Kliniska studier har också visat på effektivitetsvinster och säkerhet vid behandling av en rad muskuloskeletala tillstånd, vilket har resulterat i att metoden blivit mer erkänd och integrerad i fysioterapi och rehabilitering. Detta har bidragit till en ökad acceptans av lågenergilaser som en komplementär behandling inom medicin.
Lågenergilaser används ofta för att behandla en rad muskuloskeletala tillstånd, med särskilt fokus på områden som hälsena, fot och knä. Lågenergilaser används ofta för att behandla en rad muskuloskeletala tillstånd, med särskilt fokus på områden som hälsena, fot och knä.
Några specifika användningsområden inkluderar:
Hälseneproblem: Lågenergilaser är effektiva vid behandling av hälseninflammation, såsom Achilles tendinopati. Behandlingen kan lindra smärta, minska inflammation och påskynda läkningsprocessen av den drabbade senan.
Fotbesvär: Laserteknik används för att behandla olika fotrelaterade tillstånd, inklusive plantar fasciit, vilket orsakar smärta i hälen och fotvalvet. Lågenergilaser stimulerar blodflödet och läkning av den inflammerade vävnaden.
Knäskador: Laserbehandling är användbar för att hantera knärelaterade problem som artrit och ligamentsskador. Den kan hjälpa till att minska smärta och svullnad samt förbättra rörlighet och funktion i knäleden.
Artrit: Lindrar smärta och minskar inflammation i leder, vilket är avgörande för att förbättra livskvaliteten hos patienter med knä- och fotledsartrit.
Muskelspänningar: Effektiv vid behandling av spända och ömma muskler i samband med skador
i fot och knä, inklusive myofascial smärta.
Hälseneproblem: Lågenergilaser är effektiva vid behandling av hälseninflammation, såsom Achilles tendinopati. Behandlingen kan lindra smärta, minska inflammation och påskynda läkningsprocessen av den drabbade senan.
Skanlab behandlingen även kallad diatermisk ström ger en djup värmeökning i bindväv och muskulatur i det behandlade området. Värmeökningen leder till en ökad genomblödning och ökad elasticitet i dessa strukturer. Denna behandling använder vi med framgång vid ryggskott, idrottsskador som löparknä och tennisarmbåge. Även muskelbristningar, hälsporre-och hälsenebesvär svarar mycket bra på behandling med diatermisk ström.
Elbehandling med Diadynamisk ström kan användas i flera olika syften. Behandlingen ger en ökad blodgenomströmning, aktiverar muskulatur och kan lindra svullnader. Muskelbristningar, stukningar, svullna leder är exempel på några tillstånd där vi har mycket god effekt av elbehandlingen. Behandlingsmetoden har också en smärtlindrande och avslappnande verkan.
Stötvågsbehandling, tryckvågsbehandling eller shockwave therapy är en kliniskt beprövad och vetenskapligt utvärderad behandlingsmetod. Inom sjukvården har stötvågsbehandling använts sedan 80-talet då man sprängde bort njursten med tekniken. Under 90-talet vann metoden mark inom det så kallade muskuloskeletala systemet, alltså besvär mot rörelseapparaten. Inom idrottsmedicinen har den används regelbundet sedan millenieskiftet även om det är på senare år som det verkligen blivit populär och även mer vetenskapligt erkänt. Idag rekommenderas stötvågsbehandling inom ortopedmedicinen ofta före kortisoninjektioner och kirurgi då effektiviteten är hög och biverkningarna få. Vävnaden tål belastning snabbare och idrottaren kan förhoppningsvis undslippa längre viloperioder före rehabilitering och träning.
Det är framför allt besvär med muskelsenor, sk tendinopatier, som de senaste femton åren alltmer behandlats med stötvågsbehandling. Eftersom senor i sig har en betydligt sämre läkningsförmåga till följd av låg blodtillförsel så kan stötvågen där verkligen göra skillnad och snabbare tillåta senorna att stimuleras till läkning. I studier har man funnit att stötvågsbehandling kombinerat med träning har bäst effekt vid behandling av tendinopatier i senor. Vanliga platser att behandla är armbåge, häl, knä och axel.
Behandlingen kan sägas trigga en mindre inflammation i vävnaden vilket påskyndar och underlättar läkningsprocessen. Den bryter även upp inlagrat kalk och ärrvävnad vilket tillåter kroppen att bygga ny vävnad istället. Behandlingen bidrar även till att frigöra vissa ämnen i kroppen som ger smärtlindring. Detta är anledningen till att en positiv behandlingseffekt ibland upplevs direkt efter behandling även om den läkande effekten tar längre tid på sig att verka till fullo.
Stötvågsbehandling utförs i sessioner på ungefär 4-6 behandlingar. Hur många behandlingar som krävs beror på vilken vävnad det handlar om samt hur drabbad denna vävnad är. Efter den första sessionen har man alltid ett uppehåll på 4-6 veckor där effekten av behandlingen får verka för att sedan utvärderas. En vävnad som har varit skadad eller överbelastad under lång tid behöver mer behandling och vid dessa långdragna besvär kan behandlingsserien ofta behöva upprepas för att få upp en tillräckligt kraftig läkning.
Stötvågsbehandling är inte en skön behandling och kan orsaka smärta. Smärtan under behandling ska vara hanterbar och bör inte hänga kvar efteråt (viss ömhet kan accepteras). En tumregel är att en ytligare vävnad gör mer ont. Vid behandling av hälsena eller tennisarmbåge ligger vävnaden ytligt och kan därför orsaka mer smärta, framförallt om man kommer nära en skelettdel. Behandlar man tex en muskelbristning brukar smärtan vara lägre eftersom det finns mer vävnad i vägen. Gör behandlingen för ont kan man ibland behöva smärtlindra på andra sätt innan stötvågen kan användas.
Man ska inte behandla med stötvåg om något av följande föreligger: