Ont i knät?

Vad kan orsaka knäsmärta?

Det finns många olika anledningar till varför knät kan göra ont. Knäleden består av flera olika strukturer som tillsammans fyller viktiga funktioner. Dessa strukturer hjälper bland annat till att stabilisera knäleden, fördela belastningen, fungera som stötdämpare och möjliggöra rörelse i leden.

Vi belastar knäleden dagligen på många olika och varierande sätt. Många knäsmärtor som utvecklas successivt beror ofta på åldersrelaterade förändringar i knäleden. Precis som huden kan bli rynkigare med åren, kan även vävnaderna inuti kroppen förändras. Brosk, ledband och senor kan bli mindre elastiska och mer känsliga för belastning, vilket kan bidra till smärta i knäleden.

En annan vanlig orsak till knäsmärta är överbelastning, till exempel vid överdriven eller ensidig träning. Detta kan leda till mikroskopiska skador när knäleden utsätts för mer drag, tryck och belastning än vad vävnaderna hinner återhämta sig från.

Utöver dessa orsaker kan knäsmärta även uppstå i samband med traumatiska händelser, där knäets olika strukturer skadas mer akut. Detta kan ge symtom som smärta, svullnad, nedsatt rörlighet och ibland en känsla av instabilitet i knäleden.

I mer allvarliga fall kan det finnas en oförmåga att belasta knät, ofta till följd av en felställning i leden. Exempel på detta är frakturer, luxationer eller totala rupturer av ledband eller senor som hör till knäleden.

När ska man söka vård för knäsmärta?

Knäbesvär är mycket vanligt och kan drabba både barn, vuxna och äldre. Smärtan kan uppstå plötsligt i samband med ett trauma, men också smygande över tid till följd av överbelastning, felaktig belastning eller åldersrelaterade förändringar. Många knäproblem är ofarliga och går över med egenvård, men vissa symtom bör tas på allvar och föranleda kontakt med vården.

Om du har råkat ut för ett trauma mot knäleden, till exempel vid idrott, fall eller olycka, och detta har lett till smärta, svullnad, instabilitetskänsla eller att knät låser sig eller hakar upp sig, är det klokt att söka vård. Dessa symtom kan tyda på skador på menisk, ledband eller andra strukturer i knäleden och behöver ibland utredas vidare för att utesluta mer omfattande skador.

Du bör även överväga att söka vård om knät blir kraftigt svullet, om svullnaden inte går ner trots vila, eller om smärtan gör det svårt att belasta benet normalt. Hälta, nedsatt rörlighet eller smärta som påverkar sömn, arbete eller vardagsaktiviteter är också tydliga tecken på att knäleden bör undersökas av vårdpersonal.

Vid långvariga eller återkommande knäbesvär utan tydligt trauma kan orsaken istället vara överbelastning, muskulär obalans eller artros. Även i dessa fall kan en bedömning vara värdefull för att få rätt diagnos, råd om träning och belastning samt för att förebygga att besvären förvärras över tid.

När det gäller barn och ungdomar är det extra viktigt att vara uppmärksam. Knäsmärta som inte går över av sig själv efter ett par veckor bör alltid bedömas. Om smärtan dessutom kombineras med rodnad, svullnad, värmeökning och feber kan det vara tecken på infektion eller annan allvarlig åkomma, och då bör vård kontaktas skyndsamt.

Kan man gå med en meniskskada?

Ja, det är oftast möjligt att gå med en meniskskada, men det sker inte alltid utan smärta. Skadebilden vid meniskskador är bred och kan variera från lindriga skador till mer omfattande kombinationsskador med ett mer komplicerat läkningsförlopp. En meniskskada kan uppstå av flera olika orsaker och vara antingen isolerad eller i kombination med skador på andra strukturer i knäleden.

Vanliga symtom vid en isolerad meniskskada kan vara smärta, såsom huggsmärta, särskilt vid vridrörelser i knäleden, belastning och vid huksittande. Även låsningar, upphakningar och stelhet i knät kan förekomma. Svullnad i eller runt knäleden ses ofta, men graden av svullnad kan variera.

Molande, belastningsrelaterad smärta som upplevs komma inifrån knäleden kan vara tecken på åldersrelaterade förändringar i menisken. Hos äldre personer kan dessa symtom även bero på artros i knäleden, och besvären kan då vara svåra att särskilja från en meniskskada.

Vid knäsmärta som uppstått i samband med trauma eller till följd av åldersrelaterade förändringar är det klokt att tillfälligt avlasta knät från aktiviteter som provocerar smärta. Exempel på sådana aktiviteter är djupa knäböj, vridrörelser i knäleden samt tung eller stötande belastning såsom löpning och hopp.

Det är i regel inte farligt att belasta knät måttligt även om viss smärta förekommer. En viktig riktlinje är att smärtan inte ska öka dagen efter fysisk aktivitet, utan helst minska. Om besvären inte förbättras inom ett par veckor, eller om knät försämras i samband med träning eller aktivitet, rekommenderas att du söker vård för vidare bedömning.

Hur vet man att man har en knäskada?

Du kan misstänka en knäskada om du har ont i knät efter ett trauma, till exempel en vridning eller ett fall, eller om smärtan har uppstått gradvis efter en snabb ökning av träning eller belastning. Vanliga tecken är ihållande smärta, svullnad, stelhet, smärta vid belastning eller att knät känns instabilt.

Om besvären inte förbättras efter 7-10 dagars vila, eller om smärtan förvärras vid träning eller vardagsaktiviteter, bör knät undersökas närmare för att fastställa orsak och lämplig behandling.

Kan knäsmärta gå över av sig själv?

Knäsmärta kan ibland gå över av sig själv, men den kan också bli långvarig. Det beror till stor del på den bakomliggande orsaken till smärtan.

I vissa fall kan man uppleva plötslig knäsmärta utan att kunna koppla den till någon specifik händelse. Den här typen av smärta brukar ofta försvinna inom några timmar, men kan ibland sitta i ett par dagar. Om du till exempel har ramlat direkt på knät utan att det har skett någon vridning eller översträckning, kan även denna typ av värk klinga av av sig själv.

När knäsmärtan inte går över beror det oftast på att man har varit med om ett trauma, eller att man har tränat mer än vad kroppen har hunnit återhämta sig från. Överbelastning är en vanlig orsak till mer långvariga besvär.

Även barn kan få ont i knäna. Smärtan kommer då ofta från tillväxtzonerna runt knät och är vanligt under perioder av snabb tillväxt. Vid avlastning från fysisk aktivitet eller idrott brukar barn snabbt återhämta sig och bli smärtfria. Om knäsmärtan hos ett barn inte går över efter ett par veckor kan det vara klokt att uppsöka vård för bedömning, eventuell rehabilitering eller andra lämpliga åtgärder.

Hur lång tid tar det att läka från en knäskada?

Läkningstiden för en knäskada kan variera stort och beror framför allt på vilken eller vilka strukturer i knät som är skadade eller överbelastade. Skadans omfattning har stor betydelse, och läkningstiden kan därför sträcka sig från några veckor upp till ett halvår eller i vissa fall ett år.

Även individuella faktorer kan påverka hur snabbt läkning sker. Metabola sjukdomar såsom övervikt, högt blodtryck och diabetes mellitus, liksom inflammatoriska ledsjukdomar, kan förlänga läkningsprocessen. Även ålder spelar en roll och kan påverka kroppens förmåga att återhämta sig

• Överbelastningsskador, det vill säga skador som inte uppstår till följd av ett trauma, tar oftast cirka 3-4 månader att läka. Detta förutsätter att man får rätt rehabiliteringsövningar och anpassar sin träning för att optimera läkningsförloppet.

• Vid traumatiska knäskador, där flera strukturer i knät kan vara påverkade, kan behandling ske antingen med operation eller med konservativ behandling i form av rehabiliteringsträning. Oavsett behandlingsmetod varierar läkningstiden ofta mellan 6 och 12 månader.

• Barn som upplever knäsmärta relaterad till tillväxtzonerna blir i regel bättre vid avlastning och anpassning av fysisk aktivitet. Smärtan kan ofta komma och gå, särskilt under perioder av snabb tillväxt eller ökad belastning. 

Läkningstiden för smärta från tillväxtzoner kan variera, vanligtvis från några månader upp till 1-2 år. Trots att besvären ibland kan vara långvariga har denna typ av åkomma en mycket god prognos. När tillväxtzonerna väl har slutits efter avslutad tillväxt försvinner besvären i de allra flesta fall helt.

När rekommenderas operation för knäleden?

De flesta knäskador och knäbesvär behöver inte opereras. I första hand rekommenderas så kallad konservativ behandling, vilket innebär individanpassad rehabilitering, träning, aktivitetsanpassning och vid behov smärtlindring. Många patienter blir betydligt bättre med rätt träning och stöd, utan kirurgi.

Operation kan övervägas om: 

• Besvären kvarstår trots genomförd rehabilitering under en tillräckligt lång period
  
  
• Smärtan påverkar din vardag, till exempel gång, arbete eller sömn
  
  
• Knät känns instabilt eller ger upprepade låsningar/upphakningar
  
  

Undersökning och röntgen/MR visar en skada som bedöms ha bättre prognos med operation

Vid akuta och mer omfattande skador:

Vid traumatiska skador, till exempel idrottsskador med korsbandsskada, meniskskada eller ledbandsskada, kan operation ibland vara aktuellt i ett tidigare skede. Bedömningen görs alltid individuellt och beror på:

• Skadans omfattning
  
  
• Dina symptom
  
  
• Din ålder
  
  
• Din aktivitetsnivå och dina mål
  
  

Yngre och idrottsaktiva personer med höga krav på knäfunktion kan i vissa fall ha större nytta av kirurgisk behandling, särskilt vid tydlig instabilitet.

Vid artros (slitage i knäleden):

Vid knäartros är operation, exempelvis knäprotes, aktuellt först när:

• Smärtan är uttalad
  
  
• Livskvaliteten är tydligt påverkad
  
  

Träning, fysioterapi, läkemedel och andra åtgärder inte längre ger tillräcklig lindring

Individuell bedömning är avgörande:

Beslut om operation fattas alltid efter en noggrann medicinsk bedömning. Oavsett om behandlingen är kirurgisk eller inte är rehabilitering en viktig del av vägen tillbaka till en fungerande och hållbar knäfunktion.