Skidarmbåge

Skidåkararmbåge/triceps tendialgi är inte en vanlig åkomma, man drabbas av det pga långvarig aktivering av triceps muskulaturen. Baksida överarmsmuskulatur fäster mot armbågen, det är området som drabbas, där uppstår inflammation som oftast blir kronisk. Smärtan som uppstår kan lätt förväxlas med tennisambåge smärtor, som oftast är belägna kring armbågen, oftast utsida armbåge.

Skidarmbåge Symptom :

Oftast uppstår en smärta i armbågen när man försöker sträcka ut armen mot motstånd. Man kan även känna ömhet kring armbågen generellt.

Typiska symptom på Skidarmbåge:

-smärta på baksida armbåge

-smärta vid motstånd

-ömhet kring armbågen

-svaghet pga smärta

-strålningar mot axeln/baksida överarm

Debut:

Skidåkararmbåge debuterar oftast efter repetitiv arbete under lång tid, oftast med en smygande debut som förvärras med tiden, längre vila brukar oftast inte hjälpa i längden om man vill fortsätta träna. Felaktig stakning under skidåkning samt styrketräning är oftast orsaken till denna smärta.

Skidarmbåge Behandling:

-Massage behandling av triceps muskulaturen. Detta genomförs pga att man vill uppnå ökad blodcirkulation samt få muskulaturen att slappna av, vilket i sin tur minskar draget/belastningen i senan.

-Skanlab

-Laser

-Träningsprogram för att stärka upp senan, muskeln samt omkringliggande muskler och ligament. Även för att korrigera tekniska felställningar/belastningar under aktivitet.

-Kinesiotejp för att avlasta draget som sker i senan.

 

 

Ryggsmärta:

Att ha ont i ryggen är väldigt vanligt både hos idrottare och gemene man och kan bero på många olika faktorer. Ryggsmärta är efter förkylning vår största folksjukdom. Ofta beror ryggsmärta på spända och eller svaga muskler Smärtan kan också komma från muskelfästen, ligament, eller lederna i ryggen.

Akut ryggsmärta kan uppstå tex vid ett felaktigt lyft, hastiga rörelser, tackling etc.

Långvarig smärta i ryggen (mer än 3 mån) kan uppstå på grund av allt från överbelastning under längre tids hård träning med felaktig teknik, till för lite träning, dålig hållning och felaktig ergonomi.

Vid stark akut ryggsmärta utan trauma är det naturligt att känna oro över att det är en allvarlig skada eller sjukdom i ryggen. Det är dock väldigt ovanligt att ryggsmärta är av allvarlig orsak, de flesta som får rätt behandling och hjälp blir oftast bättre inom 2-3 veckor.

 

Ryggskott/ Akut lumbago:

Vid ryggskott uppträder smärta i ländryggen med eller utan utstrålande smärta till höften, ljumsken eller baksidan av låret. Vid ryggskott får man ofta svårigheter med att röra sig normalt och ibland kompenserar kroppen för ryggsmärtan så att formen på ryggen förändras, detta tillstånd försvinner när smärtan avtar. Ofta är alla rörelser smärtsamma samt begränsade och det kan göra så ont att man tror att ryggen ska gå av. Vid ryggskott kommer smärtan oftast från flera olika strukturer som muskler, leder och ligament.

 

Ryggont vid idrott- trötthet:

Trötthetskänsla och smärta i ryggen i samband med träning är relativt vanligt. Trötthetskänslan och smärtan beror då oftast på överansträngning i vissa muskler och svaghet i andra, dvs att det blir en obalans mellan de olika muskelgrupperna i rygg och bål. Det är även vanligt att kraftöverföring mellan överkropp och benen inte är optimal och att vissa muskler då får arbeta för hårt och andra är svåra att aktivera.

Ryggont kan också uppstå om man trappat upp träningen för fort /för mycket på kort tid så att kroppen inte hunnit stärka upp berörda strukturer som då blir överbelastade.

 

Diskbråck- ländrygg:

Disken är den struktur som ligger mellan kotorna i ryggen och fungerar som en stötdämpare. Man kan få en spricka i disken eller så kan disken bukta ut vilket kan leda till att den kan börja trycka på exempelvis en nerv. Detta kan leda till att smärtan inte bara sitter i ryggen utan sprider sig till ett större område tex ut i ett ben. Diskbråck läker oftast av sig själv men smärtan och tiden för läkning kan begränsas med behandling och adekvat träning.

I det akuta skedet är det viktigt att lyssna på kroppens signaler men försöka hålla dig rörlig och i detta skede kan smärtstillande medicin vara till hjälp.

Det är vanligt att man har haft återkommande besvär med smärta i ryggen innan man får ett diskbråck.

Väldigt få behöver operation för sitt diskbråck.

 

Symtom på Diskbråck- Ländrygg:

Begränsad rörelse i ryggen på grund av smärtan. Smärtan kan stråla ut i ben och öka vid hosta, nysning, skratt eller krystning. Ibland kan man även få känselbortfall och eller svaghet i benet.

Vid sällsynta fall kan man få problem med tarm och blås funktion, då bör man söka läkarvård akut, likaså om besvären ökar eller inte förbättras inom 4 veckor.

 

Ischias/ Falsk ischias:

Ischias är namnet på en stor nerv som går från ryggen ned genom baksida lår mot foten. Det man ofta kallar ischias är en påverkan på nervroten vid ryggraden eller där nerven går ut från ryggraden. Detta kan ske antingen genom tryck på nerven av exempelvis ett diskbråck eller annan retning av nerven. Vid ischias smärtar det på ena sidan i sätet och/ eller ner i ett ben. Ischias smärtan kan vara konstant eller öka/ minska beroende på om man står, sitter eller ligger ner. Smärtan kan vara allt från domningar, pirrningar till en skarp huggande smärta och i vissa fall kan även styrkan i benet och foten påverkas så att man blir svagare. Ibland är smärtan så hög så att det kan vara svårt att sitta, stå eller gå. Att böja sig framåt kan provocera smärtan då man får ett ökat drag i nerven.

Ett annat tillstånd är så kallad Falsk ischias. Då är inte nervroten vid ryggraden påverkad utan det kan bero på annat mekaniskt tryck på nerven i tex sätesmuskulaturen. Liknande symtom kan även uppstå på grund av muskelspänningar. Om man har Falsk ischias sträcker sig sällan smärtan nedanför knät utan den brukar oftast vara som mest intensiv i sätet och en bit ner på baksida lår och höft.

 

Sträckning eller bristning i ryggen:

Sträckning eller bristning i ryggens muskler kan uppstå vid hastiga rörelser av ryggen både vid idrott eller i vardagen. Oftast handlar det om mindre bristningar i musklerna längs ryggraden. Ryggen har många både stora och små muskler. En bristning sker oftare i de långa lite större ryggmusklerna. En muskelbristning i ryggen ger sällan någon större blödning så det är ovanligt med blåmärken. Symptomen vid mindre muskelbristning/ sträckning i ryggen är väldigt lika och svåra att skilja åt. Smärtan upplevs som huggande i vissa rörelser och man kan finna en trycksmärta i skadeområdet.

 

Behandling vid ryggsmärta/ ryggbesvär:

Vid ryggsmärta/ ryggbesvär är det viktigt att göra en grundlig undersökning för att ta reda på orsaken till att besvären uppkommit. Efter att ha ställt en diagnos går behandlingen ut på att återställa funktionen i besvärsområdet för att optimera läkningsprocessen.

En naprapat arbetar främst med händerna och har flera manuella behandlingsformer att tillgå. Oftast används ledinriktade behandlingstekniker, som manipulation och mobilisering kombinerat med mjukdelsbehandling, som massage och stretching. Vid behov används även olika typer av elbehandlingar, som tex scanlab (djupgående värme) och diadynamisk ström. För att nå ett varaktigt resultat följs behandlingen vanligen upp med individuella träningsprogram och råd om arbetsställningar.

 

Nacksmärta

Nacksmärta är ett väldigt vanligt symptom. Ungefär hälften av Sveriges befolkning drabbas någon gång av nacksmärta under livet. Den vanligaste orsaken till nacksmärta är statisk och/ eller ensidig belastning. Det kan gälla inom både idrott och arbete.

Nacksmärta kan delas in i akut eller kronisk smärta. Med kronisk smärta menas nacksmärta som varat mer än tre månader.

I de flesta fall av nacksmärtor, både akuta och kroniska, kallar man dem för ospecifika eller funktionsberoende, vilket innebär att det inte är någon strukturell skada i nacken. Smärtan kommer då ifrån tex muskler, leder eller ligament. Nacksmärtan kan var i ett mindre eller ett mer utbrett område i nacken. Ofta upplevs nacken stel och mindre rörlig pga smärtan. Andra vanliga symptom som kan tillkomma vid nacksmärta är huvudvärk och yrsel som beror på muskelspänningar.

Nacksmärta delas också in i lokal smärta i nacken och nacksmärta med utstrålning till skuldra/arm.

 

Nackspärr:

Nackspärr uppkommer ofta efter en hastig rörelse med huvudet eller efter att man har sovit i en olämplig ställning. Oftast har man svårare att röra huvudet åt ena hållet, det kan även smärta att böja huvudet framåt och/ eller bakåt. Smärtan kommer vanligen från muskulatur som ligger i kramp. Värken och stelheten går oftast över av sig själv men med rätt behandling lindras besvären snabbare.

 

Diskbråck i nacken:

Disken är den struktur som ligger mellan kotorna i ryggen och fungerar som en stötdämpare. Man kan få en spricka i disken eller så kan disken bukta ut vilket kan leda till att den kan börja trycka på exempelvis en nerv. Detta kan leda till att smärtan inte bara sitter i nacken utan sprider sig till ett större område i skuldran och ut i arm.Diskbråck läker oftast av sig själv men smärtan och tiden för läkningen kan begränsas med behandling och adekvat träning.

Väldigt få behöver operation för sitt diskbråck.

 

Symptom på Diskbråck i nacken:

Smärtområdet kan skilja sig mycket från person till person. Smärtan kan vara belägen i nacken, mellan skulderbladen och även stråla ut i armen. Smärtan kan variera från lindrig till intensiv ilande, huggande smärta. För vissa går det att minska symptomen genom att ändra position på axel eller nacke. Men för andra kan det vara svårt att hitta smärtfritt läge . I det akuta skedet är det viktigt att lyssna på kroppens signaler men försöka hålla sig rörlig och i detta skede kan smärtstillande medicin vara till hjälp.

 

Behandling av nacksmärta/ nackbesvär:

 

Vid nacksmärta/ nackbesvär är det viktigt att göra en grundlig undersökning för att ta reda på orsaken till att besvären uppkommit. Efter att ha ställt en diagnos går behandlingen ut på att återställa funktionen i besvärsområdet för att optimera läkningsprocessen.

En naprapat arbetar främst med händerna och har flera manuella behandlingsformer att tillgå. Oftast används ledinriktade behandlingstekniker, som manipulation och mobilisering kombinerat med mjukdelsbehandling, som massage och stretching. Vid behov används även olika typer av elbehandlingar, som tex scanlab (djupgående värme) och diadynamisk ström. För att nå ett varaktigt resultat följs behandlingen vanligen upp med individuella träningsprogram och råd om arbetsställningar.

Symptom och tecken på Impingement

Impingement är ett inklämningssyndrom i axelleden, det kan vara en muskel, slemsäck eller sena som är inklämd. Axelskadan beror oftast på överbelasning av axeln. Smärtan sitter i axeln och en bit ned på armen och smärtans karaktär kan vara huggande, kraftig värk, ömhet och kraftlöshet. Att lyfta armen uppåt-utåt (80-120 grader) från kroppen smärtar, även att lyfta armen frammåt-uppåt eller bakåt-uppåt  kan smärta. Värken kan även vara i vila.

Axelleden är kroppens rörligaste led och medför därför att den lättare kan skadas. Impingement drabbar oftast personer som jobbar länge med armen i axelhöjd, det ger en ogynsamm position för axelleden. Personer med yrken som exempelvis målare, frisörer, industriarbatare och hantverkare drabbas. Idrotter där impingement är vanligt är simning och handboll. Dessa personer är extra utsatta, annars kan ett impingemnet uppkomma vid  snabb överbelastning som exempelvis vid renovering och tung styrketräning.

---

Behandling av Impingement

Det är viktigt att vila från de rörelser som smärtar, undvik statiskt arbete i axelhöjd som provocerar smärtan. Beroende på vilken struktur som är inklämd så behandlas skadan olika. Mjukdelsbehandling  och rehabiliteringsträning hjälper bra mot Impingement. Kortisoninjektion är annars bra om inget av tidigarenämnda behandlingar har någon effekt.

Vid hälsporre smärtar det under hälen eller i hålfotssenan (plantar fascian). Vanligtvis gör det mer ont på insidan i fotvalvet där senan är som tjockast. Hälsporre är en vanligt förekommande åkomma. Det beräknas att ca 10-15 % av den vuxna befolkningen drabbas någon gång under livet. Hälsporre är lika vanligt hos idrottare som hos den genomsnittliga populationen. Hälsporre är ej vanligt förekommande hos barn, många förväxlar hälsporre med tillväxtssmärta i hälbenet, severs sjukdom. Läs mer om severs sjukdom här.

 

Vad är hälsporre?

Tidigare trodde man att det bildades en förkalkning i hälbenet, därav namnet hälsporre. Det har visat sig att det är hålfots senans fäste som blir överbelastat.

Vid överbelastning sker det mikrobristningar i senan som leder till att senan förtjockas och på sikt kan det även växa in blodkärl med nervändar i senan (neurovaskularisering). Detta kallas för tendinos eller tendinopati. Vid kronisk hälsporre kan det även ha bildats förkalkningar i senvävnaden. Det finns ingen inflammation i senan.

 

Symtom

De fem vanligaste hälsporre symtomen är:

1. Smärta på morgonen. Det gör väldigt ont det första stegen på morgonen när du kliver ur sängen. Det beror på att senan är kall och har dragit ihop sig under natten.
2. Startsmärta- Startsmärta är ett annat vanligt hälsporre symtom. Liknande morgon smärtan så gör de ont om du har suttit stilla en stund och ska resa dig. Denna smärta är normalt mindre smärtsam än morgon smärtan.
3. Kramp eller sendrag i hålfotssenan (plantar fascian).
4. Belastningsrelaterad smärta: Detta hälsporre symtom är olika beroende på hur långt gången hälsporren är. De flesta upplever att efter den initiala start smärtan så går det bättre att gå när man har kommit igång. För vissa så känns det bra så länge de rör sig och har bra skor på sig. Och för andra kommer smärtan tillbaka efter en viss tids gående och ökar sedan med belastningen.
5. Vilovärk- Detta hälsporre symtom är vanligt hos de som har ett stående och gående arbete. Det är vanligt att få en molande och brännande smärta i vila på kvällen efter en dags arbete.

 

Orsaker

Hälsporre beror på överbelastning av hålfotssenan. Vanliga orsaker är:

• Ökad belastning under kort period. Ökning av distans, intensitet eller frekvens av träning som exempelvis löpning eller gående.
• Ökad belastning på hårt underlag.
• Gående och stående belastning i platta skor eller med gamla skor som har tappat dämpnings förmågan.
• Viktuppgång.
• Onormalt höga eller låga fotvalv.
• Bristning i hålfotssenan.

 

Riskfaktorer

• Högt BMI hos icke idrottare. Det är inte en risk med högt Lean BMI, dvs högt BMI pga muskelmassa.

• Nedsatt rörlighet i dorsalflextion (uppåtböjning) i fotleden.
• Stående och gående yrken.
• Löpning på hårt underlag eller med spikskor.
• Onormalt höga eller låga fotvalv.

 

Behandling

Hälsporre behandling vecka 1-4 efter debutsymtom

Vilken typ av hälsporre behandling som utförs beror på hur länge patienten har haft hälsporre symtom. De första 1-4 veckorna från det hälsporre symtomen debuterar behandlas det med diatermiskt ström, laserbehandling samt hälsporre tejpning. Det är väldigt viktigt att avlasta foten i detta skedde. Försök att minimera gåendet för att ge kroppen en chans att läka. I denna fas är det även viktigt att undvika excentrisk träning, exempelvis excentriska tåhävningar. All träning där foten utsätts för en stöt ska undvikas.

 

Hälsporre behandling vecka 4- framåt 

Efter 4-6 veckor så bildas ärrvävnad/förtjockning och neurovaskulistering i senan. Det växer in små blodkärl med nervändar i senan. Detta orsakar smärta. Hälsporre behandling består av flera komponenter. En kombination av stötvågsbehandling, laserbehandling, rehabiliteringsträning samt tejpning av hälsporren. Hälsporre behandlingen är till för att hjälpa kroppen med läkningsprocessen alternativt att starta om läkningsprocessen om besvären varit långvariga.

 

Stötvågsbehandlingen har följande effekt:

• Ökat cell genomflöde
• Ökad cellmetabolisk aktivitet/celldelning
• Reducering av fibrös vävnad/minskning av förtjockning i senan
• Smärtlindring
• Ökad produktion av proteiner, kväveoxid samt specifika tillväxtfaktorer
• Slå sönder inlagrade kalkbildningar i senvävnaden.

 

Medicinsk laserbehandling

Lågeffektslaser (LLLT) är ljus som överför koncentrerad energi till cellerna. Cellerna utnyttjar energin från laserljuset och ökar celldelningen. Behandlingen är helt smärtfri.

Laser har följande effekter:

• Inflammationshämmande effekter
• Smärtlindrande
• Minskar svullnad
• Påskyndar läkning genom att öka celldelning

Hälsporre behandling har som bäst effekt de 7 första månaderna efter debut. Vänta inte för länge innan ni söker hjälp för att behandla hälsporre.

Kortisoninjektioner är ej att rekommendera. Det finns ingen forskning som stödjer att kortisoninjektioner är någon form av långvarig effekt på hälsporre då hälsporre ej beror på inflammation. Det finns även risker med injektionen såsom, infektion, ruptur av plantar fascian/hålfotssenan, missfärgning av hud pigment, minskning av fettvävnad i hälkudden.

 

Hälsporre stretching

Stretching har visat god effekt för att smärtlindra vid hälsporre. Att stretcha både vadmuskulaturen samt plantar fascian/hålfotssenan har smärtlindrande effekt på hälsporren. Stretching av vadmuskulaturen kan öka rörligheten i fotleden, då man har sett samband med ökad risk för hälsporre vid inskränkt rörlighet i dorsalflextion (uppåtböjning) är detta viktigt att få tillbaka full rörlighet. Rekommendationen för hälsporre stretching är 1-3 gånger/dag.

 

Tejpa Hälsporre

Tejpning vid är till för att avlasta hålfotssenan/plantar fascian. Tejpningen lyfter fotvalvet samt pressar ihop hälkudden vilket leder till att plantar fascians fäste avlastas.

Detta leder till smärtlindring och ger senan avlastning så att den kan läka lättare.

Nedan ser du ett videoklipp på hur du kan göra för att tejpa hälsporre/plantar fasciit.

Muskelbristning – en vanlig idrottsskada

Muskelbristning är en vanligt förekommande idrottsskada, som oftast uppstår vid explosiv aktivitet. Fotbollsspelare och friidrottare och utövare av andra explosiva sporter är i riskzonen. En muskelbristning kan även uppstå på grund av upprepade ensidiga rörelser eller om muskeln är försvagad av exempelvis ålder eller brist på träning.

En muskel är uppbyggd av många små muskelfiber. När muskeln utsätts för överbelastning kan det leda till en muskelbristning eller sträckning dvs. att en eller flera muskelfibrer går av. Muskelbristning är en vanlig idrottsskada.

Orsaker till muskelbristning

• Explosiva rörelser och snabba riktningsförändringar
• Upprepade ensidiga rörelser
• Försvagade muskler på grund av ålder eller brist på träning
• Plötslig ökning av träningsintensitet

Symtom på muskelbristning

• Huggande smärta i muskeln vid skadeögonblicket
• Efterföljande ömhet och muskelsvaghet
• Svullnad och eventuell blödning inom muskeln
• För ”lårkaka”, smärta och svullnad vid direkt trauma

Typer av muskelbristning

1. Sträckning eller Sträckskador- Distentionsruptur
2. Direkt trauma- Kompressionsruptur

Sträckning – Distentionsruptur

Sträckskador eller sträckning uppstår huvudsakligen i muskel-sen-övergången i samband med maximalt muskelarbete. De vanligaste drabbade områdena är baksida lår-hamstrings, insida lårmusklerna-adduktor, stora vadmuskeln-gastrochnemius. Men även andra muskler kan bli drabbade av muskelbristningar.

Vid skadeögonblicket känner utövaren en huggande smärta från muskeln med en efterföljande ömhet och muskelsvaghet. Hon eller han kan till och med känna en ”grop” i muskeln direkt efter skadan. Det ersätt efter hand av en svullnad pga. blödning i muskeln.

Direkt trauma- Kontusionsrutur

Denna typ av muskelbristning sker när muskeln blir utsatt för en spark, slag eller någon annan form av direkt våld mot muskeln. Vanligaste lokalisationen är framsida lår-Quadriceps när exempelvis träffas av motståndarens knä. Detta leder till en inre blödning i musklaturen. Detta brukar betecknas som en ”lårkaka”.

Behandling av Muskelbristning/Sträckning

När skadan har skett så är det viktigt att så snabbt som möjligt på börja akut behandling enligt PRICE (se nedan).

• Protection (Skydd): Sluta träna direkt för att förhindra ytterligare skada.
• Rest (Vila): Undvik aktiviteter som belastar den skadade muskeln.
• Ice (Is): Applicera is för att minska smärta och blödning. Isen ska inte vara i direkt kontakt med huden.
• Compression (Kompression): Använd elastisk binda för att minska blödning och svullnad.
• Elevation (Högläge): Håll den skadade delen högre än hjärtat för att minska blödning

Hur snabbt man börjar behandla har stor inverkan på hur snabbt man blir skadefri. Tryck i form av påläggning av elastisk binda bör ske inom minuter efter skadan har skett.

Rehabilitering

Dag 1-2

De första 48 timmarna efter skadetillfälle förekommer det en blödning i muskel. Då är det viktigt att man inte ökar cirkulationen i muskeln. Dvs. ingen träning, massage eller stretching av det skadade området där muskelbristningen är lokaliserad. Det är bra att behålla tryckbehandlingen under de första 48 timmarna för att minska blödningen. Även isbehandling över muskelbristningen/sträckningen minskar blödningen. Is bör dock inte vara i dirket kontakt med huden och inte längre än 20 minuter.

Dag 3-5

Efter 72 timmar kan cikulationträning påbörjas för att påskynda läkningen av muskelbristningen/sträckningen. Lätt promenad eller cykling på stationär cykel med lätt motstånd. Ingen löpning eller stretching. Dag 3 ska du även uppsöka specialist för behandling i form av massage, tvärafriktioner och elbehandling. Ju längre du väntar med att påböja behandling dessto längre blir din rehabiliteringsfas. Ju snabbare behandlingen påbörjar dessto mindre risk för att ärrvävnad bildas i muskeln där muskelbristningen/sträckningen är lokaliserad.

Dag 5-

Efter dag 5 påböjas rehabiliteringsfasen. Hur lång rehabiliteringsfasen är beror på är muskelbristningen är lokaliserad och vilken typ av muskelbristning/sträckning det är. Under rehabiliteringsfasen hjälper vi dig med att lägga upp ett träningsprogram så att du så snabbt som möjligt kan återgå till din idrott. Rehabiliteringsträningen består av styrke, balans och konditionsträning.

Akut behandling av muskelbristning

Enligt PRICE

P- Protection-Skydd

När skadan har skett är det mycket viktigt att man slutat med träningen direkt för att blödningen i muskeln inte ska öka.

R- Rest- Vila

Se ovan

I- Ice- Is

Kylbehandling har två effekter. Är främst smärtlindrande men har även effekt på blödningen. När man lägger en vanlig ispåse, minskar genomblödingen 2 cm ner på djupet med endast 5-10% de första 10 min, men med mer är 50% inom en halvtimme.

C- Compression- Kompression

Kompressionsbehandling med elstisk binda är den viktigaste åtgärden för att minska blödningen i muskeln. Ju snabbare desso bättre! Hur snabbt man får på tryck påverkar hur lång rehab perioden blir ju snabbare på med tryck desso snabbare tillbaka till idrotten efter idrottsskada.

E- Elevation- Högläge

Högläge är en åtgärd för att minska blödningen. För att högläget ska ha någon effekt så måste en skadade delen lyftas 30 cm ovanför hjärtat.

Läkningstid för muskelbristning

Läkningstiden varierar beroende på skadans svårighetsgrad och den drabbade muskelns läge. Generellt tar det flera veckor till månader för en fullständig återhämtning.

Har du skadat ditt knä? Du är inte ensam! Knäskador är den vanligaste typen av idrottsskada och drabbar utövare av många olika sporter. Ett idrottande knä utsätts för tyngd, upprepade stötar och snabba vändningar. 40 procent av alla knäskador är ledbandsstukningar, men det är även vanligt att menisk eller korsband går sönder. Knäskador som orsakas av förslitning och överbelastning är också vanliga.

Några tips för att undvika knäskador är att värma upp ordentligt, vara försiktig med skarpa riktningsförändringar under träning och inte överbelasta knä under träning. Samt att vila och lägga is på knät om du känner begynnande smärta.

Förebyggande åtgärder

• Värm upp ordentligt före träning
• Var försiktig med skarpa riktningsförändringar
• Undvik överbelastning av knäet
• Använd rätt skyddsutrustning, till exempel knäskydd
• Anpassa träningen efter din nuvarande kondition och teknik

Om du känner begynnande smärta, vila och applicera is på det drabbade området.

Nedan kan du läsa om olika knäskador och vad du kan göra åt dem.

Knäskada – Ledbandsskada

Ledbandsskada kan drabba både inre och yttre ledbanden i knät. Den vanligaste är dock inre som står för totalt 40% av alla knäskador. Skademekanismen i det flesta fall är att en motståndare faller över ett lätt böjt knä så att det vrids och vacklas inåt. Ofta är skadorna isolerade till delar av ursprungen eller fästena för det inre ledbandet. Yttre ledbandsskador är mer sällsynta men mer komplicerade, eftersom på yttersidan av knät finns fler senstrukturer än på insidan. Oftas involveras yttre ledbandet, tibialbandet (senskida på utsidan av låret), baksidalårsenan, och yttre delen av vadmuskeln. Yttre ledbandsskador sker oftas genom ett traumna mot insidan av knäleden i sträckläge.

Inre och yttre ledbandsskada kan klassificeras i grad 1-3. Beroende på hur mycket man kan vacka upp ledspringan. Vid grad 2-3 förekommer det ofta kombinerade skador där korsbandet och menisk kan vara involverade.

Symtom och tecken

• Starka smärtor på insida eller utsidan av knät
• Ingen svullnad av leden
• Nedsatt sträck- och böjfunktion i knäleden de första 3-5 dagarna

Behandling av ledbandsskada

• Akut behandling enligt PRICE (Protection, Rest, Ice, Compression, Elevation)
• Vid grad 2-3 skador, konsultera läkare för röntgen och ytterligare bedömning
• Rehabilitering med fokus på styrka, rörlighet och balansträning

Knäskada- Schlatter & Sinding Larsen-Johansson

Drabbar barn och ungdomar, framförallt killar, strax före eller under pubertetsåldern. Besvären uppstår på grund av överbelastning av knäskålssenan, antingen på dess fäste vid skenbensutskottet (Osgood-Schlatter) eller vid ursprunget på nedre kanten av knäskålen (Sinding Larsen-Johansson). Under tillväxtperioden är delar av skelettet mjukare och mer känsligt för belastning och drag från muskelsenor. Besvären på knäskålens nedre kant beror på en överbelastning i övergången mellan ben och sena. Smärtan över skenbensutskottet uppstår till följd av en överbelastning av skelettets tillväxtzon. Besvären uppstår ofta till följd av repetitiv hoppträning, löpning eller bollsporter.

Symtom

• Smärta vid tryck över skenbensutskottet eller nedre kanten av knäskålen
• Smärtan förvärras vid sträckning av knät eller knäbelastande aktiviteter

Behandling

• Anpassa aktivitetsnivån efter smärtan
• Använd tejpning och knäskydd för avlastning
• Fokus på träning av omkringliggande muskulatur och knäkontroll
• Diadynamisk strömbehandling för ökad blodgenomströmning och aktivering av muskulatur.

Knäskada- Patellofemoralt smärtsyndrom/Främre knäsmärta (PFSS)

PFSS drabbar både barn och vuxna. Anledningarna till knäbesvären kan variera, det kan handla om överbelastning, svaghet i sätes- och lårmuskulatur eller eventuella felställningar i knän och fötter. Hur knäskålen rör sig över knäleden kan också ha en inverkan på besvären. Besvären uppstår ofta i samband med snabbt stegrad träningsbelastning eller ovana träningsmoment.

Symtom Patellofemoralt smärtsyndrom/Främre knäsmärta (PFSS)

Smärtan är lokaliserad på framsidan av knät, bakom eller runt knäskålen. Det är vanligt med en känsla av instabilitet i knät. Det kan göra ont i knät vid trappgång och i backar, framförallt nedför.

• Smärta framsidan av knät, bakom eller runt knäskålen
• Känsla av instabilitet
• Smärta vid trappgång, särskilt nedför
• Smärta under eller efter knäbelastande aktiviteter

Behandling Patellofemoralt smärtsyndrom/Främre knäsmärta (PFSS)

• Styrketräning för sätes- och lårmuskulatur
• Knäkontrollträning
• Tejpning av knät
• Anpassa aktivitet efter smärtgräns

Knäskada – Löparknä

Löparknä är en vanlig knäskada. Smärtan är lokaliserat till knäledens utsida och kan drabba personer som löptränar ofta och länge. Den kraftiga sena som orsakar smärtan utgår från bäckent, går längs lårets utsida ner till fästet på knäts utsida.

När knäleden är sträckt ligger senan framför lårbenets kant, som sitter på sidan av knät. När knäleden böjs går senan över lårbenets kant, vilket ökar friktionen. Som en följd av friktionen kan en inflammation uppstå vid detta ställe.

Läs mer om löparknä här.

Symptom och tecken

• Smärta på knäledens utsida, ofta efter 10-20 minuters löpning

Karakteristiskt för den här knäskadan är smärta på knäledens utsida, smärtan kan stråla uppåt eller nedåt. Smärtan uppträder oftast när du sprungit ca 10-20 minuter och ökar ju längre du springer. Efter en stunds vila försvinner smärtan, men återkommer om personen försöker fortsätta med löpningen.

Behandling

• Behandling av mjukdelarna runt om knät och lårets utsida
• Aktivering och stretching av sätesmuskulatur
• Justering av höft-, knä- och fotleden

Knäskada – Hopparknä

Hopparknä är en vanlig diagnos inom idrotten. Smärtorna är oftas lokaliserade till framsida lårmuskelns fäste på knäskålen. Hos vissa debuterar smärtan efter ett hopp,landning, eller ett lyft, hos andra efter ett hårt träningspass eller tävling. Men man kan även ha en gradvis smärtdebut.

Läs mer om hopparknä.

Symtom och tecken

Den skadade beskriver smärtor som uppkommer under aktivitet, vilka i de flesta fall lokaliseras till knäskålsenans fäste på knäskålen. Hopparknä kan klassificeras i grad 1-4.

• Grad 1 Smärtor efter träning
• Grad 2 Smärtor i början av aktivitet, upphör efter uppvärmningen, men kommer tillbaka efter träningen
• Grad 3a Smärtor under och efter aktivitet, men kan tävla och träna på samma nivå som tidigare
• Grad 3b Smärtor under och efter aktivitet, men idrottaren kan inte delta på samma nivå som tidigare
• Grad 4 Totalruptur av senan, dvs senan går av

Behandling av Hopparknä

Excentrisk styrketräning (muskeln jobbar under förlängning) har mycket bra effekt på hopparknä. En bra övning är att skjuta ifrån med det friska benet i en benpress och hålla emot på tillbakavägen med det skadade benet.

Knäskada – Slemsäcksinflammation

Runt knät finns flera slemsäckar och alla kan i princip bli inflammerade. Orsaken till varför man kan drabbas av slemsäcksinflammation är vanligen överbelastning av senstrukturerna runt knäleden. Men kan även bero på upprepade slag motknät exepmpelvis vid ett fall inom t ex handboll, eller blödning i en slemsäck efter en direkt kraftig stöt.

Den vanligaste slemsäcken som blir inflammerad i knät är prepatelara. Den som sitter precis på knäskålen. Det utmärks av en mjuk knöl på knäskålen. Uppkommer oftas efter ett fall där man slår i knäskålen.

I knävecket kan ibland, uppkomma en kraftig förstoring av en eller flera slemsäckar, som ibland kan breda ut sig till underbenet. Denna förstorade slemsäck, som står i förbindelse med knäleden, brukar benämnas Bakercysta.

Symtom och tecken

• Smärta och svullnad runt knäleden
• Vid infektion, röd hud och temperaturökning lokalt

Knäskada – Korsbandsskada

Främre korsbandsskada har en årlig incidens på 5-10 skador per 10 000 inånare i Skandinavien. Främre korsbandsskada är vanligast i handboll, där 4-8% av spelarna drabbas. Endast 1 av 10 korsbandsskador är bakre korsbandsskada. Hälften sker av de bakre korsbandsskadorna sker inom idrotten resterade i bilolyckor.

Ungefär 75% av de skadade med främre korsbandsskada har samtidigt en meniskskada, 80% har benskada och 10% har följdbroskskador som kräver behandling.

Symtom och tecken på Främre Korsbandsskada

Snabb svullnad inom 12 timmer efter skadetillfället och starka smärtor. Ofta beskriver den skadade att knät vicker sig när han eller hon försöker belasta benet direkt efter skadan.

Symtom och tecken på Bakre Korsbandsskada

Den skadade berättar ofta om ett direkt slag eller fall mot framsidan av underbenet som t ex när en spelare i handboll ramlar in i målstolpen. Den skadade får ofta starka smärtor. Men därimot ingen direkt svullnad som vid främre korsbandsskada.  Svullnaden kommer istället i efterhand.

Behandling av Korsbandsskada

Akut enligt PRICE. kryckor är i de flesta fall nödvändigt och anti-inflammatorisk medicin för att minska svullnad och smärta under den första veckan. Efter ca en vecka när svullnaden har lagt sig ska läkare uppsökas för bedömning om eventuell operation behövs. Därefter följer ca 6 månader av rehabiliteringsträning.

Läs mer om korsbandsskada.

Knäskada – Meniskskada

Meniskerna fungerar som stötdämpare i knät. Dessutom hjälper meniskerna ligamenten att stabilisera knäleden. Meniskskada kan uppstå isolerat eller i samband med ligamentskada. En mensikskada på insidan av knät leder till ökad belastning på brosket i knäleden och medför ökad risk för artros på sikt. Risken för artros beror på hur stor del av menisken som är skadad.

Meniskskador uppstår oftast när man får någon form av vridning av knät när knäleden är böjd. Därvid kan menisken komma i kläm och bli söndervriden.

Läs mer om meniskskador här.

Symtom och tecken

• Knät låser sig, svårt att sträcka ut knäleden
• Smärta under belastning

Knäskada – Knä ur led

Att knät går ut led eller knäluxation är en ovanlig skada. Inom idrotten ser man den här skadan vid allvarliga fall i backe, under motorcykelåkning eller liknande. Idrottsskadan är även sammankopplad med fotboll och handboll. Knäluxation definieras som som en skada på minst tre av fyra huvudligament- inre & yttre sidoligamenten, främre & bakre korsbanden.

Symtom och tecken

Den skadade har ofta mycket kraftiga smärtor direkt efter skade ögonblicket. En av tre har tecken på neurologiska bortfall i vaden, dvs känselbortfall och kraftbortfall i vadmusklerna.

Vid skadetillfället är det mycket viktigt att kolla pulsen på fotens ovansida- tio procent har en kärlskada. Hittar man ingen puls så måste man uppsöka sjukhus akut då man endast har ett par timmar på sig att återställa cirkulationen. Annars drabbas man av allvarliga koniska men. Går det mer än 8 timmar är risken för amputation 80%.

Läs mer om knä ur led här.

• Kraftiga smärtor direkt efter skada
• Vid kärlskada, viktigt med akut sjukhusbesök

Akut behandling

Man kan direkt efter skadetillfälle försöka med en lätt reponering dvs, dra i benet längdriktning för att dra det rätt igen.  Mycket viktigt att få på en elastiska binda så snabbt som möjligt. Tryck, kyla och högläge som akutbehandling innan man åker till sjukhus.

Rehabilitering

Efter eventuella operationer kommer det krävas en lång period av rehabiliteringsträning. Detta är en mycket allvarlig skada och endast ett fåtal återvänder till idrotten.

Har du stukat foten? Här kan du läsa mer om vad som hänt och hur du kan hantera en stukad fot på bästa sätt.

Stukad fot – Skada på vävnaden runt leden

En stukning eller vrickning innebär att du skadat vävnaderna runt leden. Ofta innebär detta även att du fått en blödning i ett närliggande muskelfäste. Blödningen gör att det stukade stället blir svullet. Om du stukat foten gör det mer eller mindre ont när du försöker stödja på den.

Det är en mycket vanlig idrottsskada att stuka eller vricka sig i samband med utövande av motion och idrott.

Stukad fot – Vad kan du själv göra?

Stukad fot i högläge:

För att dämpa svullnad och känna mindre smärta kan du läge den stukade foten i högläge. Du kan exempelvis ligga på golvet och ha den stukade foten på en stol eller soffa.

Is på den stukade foten:

För att känna mindre smärta kan du lägga is i en plastpåse mellan lagren på den elastiska bindan. Observera att ispåsen inte ska läggas direkt på huden då kylan kan göra skada på de stukade foten.

Binda den stukade foten:

Skadan läker ofta mycket fortare om du kan minska blödningen. Det kan du försöka göra genom att linda den stukade foten med en elastisk binda. Det är bra att linda den stukade foten hårt till att börja med för att minska svullnaden. Spänn den elastiska bindan maximalt mellan varje varv. Lossa sedan på bindan när det har gått ca tio till  femton minuter. Om du känner av domningar runt eller i den stukade foten måste du lossa på bindan på en gång.

Stukad fot och sjukvård

En svår stukning kan ofta vara svår att skilja från ett benbrott varför vi rekommenderar dig att kontakta din vårdcentral om du har mycket ont, har en tydlig svullnad eller om du inte kan stödja på eller röra den stukade foten.

Stukad fot – Behandling

Den akuta insatsen är helt avgörande för hur snabbt en stukad fot läker. Vid en stukning har vävnaden runt om leden skadats och ganska så snabbt efter du gjort illa dig ska du börja belasta på foten. Försök gå så normalt du kan.

Hos oss får du hjälp med träningsprogram för foten så den inte stukas igen, vilket är vanligt om man inte tränar upp foten efter en stukning.

Den vanligaste idrottsskadan

Visste du att 85% av alla idrottsskador är knäskador. Av alla idrottsskor uppstår är ca 20% vid kontakt med annan person och ytterligare 80% på grund av överbelastning. En tredjedel av alla akuta idrottsskador uppstår vid fallolyckor.

Orsaker till idrottskador

Fysisk träning har en stärkande effekt för muskler, senor och skelett. Även om fysisk träning har positiva effekter så finns också skaderisker med träning. Olika individer tål olika mycket träning och det beror på olika faktorer. Dessa faktorer delas oftast in i inre och yttre faktorer. De inre faktorerna är individrelaterade och psykologiska, de yttre faktorerna är relaterade till miljön och omgivningen. Oftast beror idrottsskador på en kombination av inre och yttre riskfaktorer. En idrottsskada kan ske vid ett specifikt tillfälle till följd av en utlösande faktor, eller över tid på grund av överbelastning. Det är viktigt att i rehabiliterande och skadeförebyggande syfte identifiera en individs inre och yttre riskfaktorer.

Exempel på inre faktorer:

• Ålder
• Kön
• Övervikt
• Undervikt
• Tidigare idrottsskador.
• Anatomiska felställningar t.ex benlängdsskillnad
• Nedsatt balans
• Nedsatt koordination
• Muskelsvaghet
• Muskelobalans
• Nedsatt rörlighet, obalans i rörlighet, instabilitet i led.
• Psykosociala faktorer så som stress, oro och rädsla.

Exempel på yttre faktorer:

• För tung belastning
• Repetitivt arbete
• För hastiga rörelser
• För snabb stegring av träning,  ”To much to soon” som man ofta pratar om inom idrottsmedicin. Är en av de vanligast skadeorsakerna.
• För hög intensitet
• För lite återhämtning
• För ensidig träning
• För oregelbunden träning
• Bristfällig teknik
• Dålig eller felaktig utrustning,
•  Även miljön kan påverka så som väder, vind, underlag och temperatur.

Den vanligaste orsaken till idrottsskada är börja träna för tidigt när man har skadat sig. Återgång till idrottande innan man har läkt och är helt rehabiliterad och har återfått styrka och funktion ger ofta tillbakaslag och gör att det blir en längre rehabiliteringsprocess.

Effektiv behandling av idrottskada

Kontakta oss idag för rådgivning för hur du bäst kan behandla din idrottsskada.