Har du skadat ditt knä? Du är inte ensam! Knäskador är den vanligaste typen av idrottsskada och drabbar utövare av många olika sporter. Ett idrottande knä utsätts för tyngd, upprepade stötar och snabba vändningar. 40 procent av alla knäskador är ledbandsstukningar, men det är även vanligt att menisk eller korsband går sönder. Knäskador som orsakas av förslitning och överbelastning är också vanliga.
Några tips för att undvika knäskador är att värma upp ordentligt, vara försiktig med skarpa riktningsförändringar under träning och inte överbelasta knä under träning. Samt att vila och lägga is på knät om du känner begynnande smärta.
Förebyggande åtgärder
- Värm upp ordentligt före träning
- Var försiktig med skarpa riktningsförändringar
- Undvik överbelastning av knäet
- Använd rätt skyddsutrustning, till exempel knäskydd
- Anpassa träningen efter din nuvarande kondition och teknik
Om du känner begynnande smärta, vila och applicera is på det drabbade området.
Nedan kan du läsa om olika knäskador och vad du kan göra åt dem.
Knäskada – Ledbandsskada
Ledbandsskada kan drabba både inre och yttre ledbanden i knät. Den vanligaste är dock inre som står för totalt 40% av alla knäskador. Skademekanismen i det flesta fall är att en motståndare faller över ett lätt böjt knä så att det vrids och vacklas inåt. Ofta är skadorna isolerade till delar av ursprungen eller fästena för det inre ledbandet. Yttre ledbandsskador är mer sällsynta men mer komplicerade, eftersom på yttersidan av knät finns fler senstrukturer än på insidan. Oftas involveras yttre ledbandet, tibialbandet (senskida på utsidan av låret), baksidalårsenan, och yttre delen av vadmuskeln. Yttre ledbandsskador sker oftas genom ett traumna mot insidan av knäleden i sträckläge.
Inre och yttre ledbandsskada kan klassificeras i grad 1-3. Beroende på hur mycket man kan vacka upp ledspringan. Vid grad 2-3 förekommer det ofta kombinerade skador där korsbandet och menisk kan vara involverade.
Symtom och tecken
- Starka smärtor på insida eller utsidan av knät
- Ingen svullnad av leden
- Nedsatt sträck- och böjfunktion i knäleden de första 3-5 dagarna
Behandling av ledbandsskada
- Akut behandling enligt PRICE (Protection, Rest, Ice, Compression, Elevation)
- Vid grad 2-3 skador, konsultera läkare för röntgen och ytterligare bedömning
- Rehabilitering med fokus på styrka, rörlighet och balansträning
Knäskada- Schlatter & Sinding Larsen-Johansson
Drabbar barn och ungdomar, framförallt killar, strax före eller under pubertetsåldern. Besvären uppstår på grund av överbelastning av knäskålssenan, antingen på dess fäste vid skenbensutskottet (Osgood-Schlatter) eller vid ursprunget på nedre kanten av knäskålen (Sinding Larsen-Johansson). Under tillväxtperioden är delar av skelettet mjukare och mer känsligt för belastning och drag från muskelsenor. Besvären på knäskålens nedre kant beror på en överbelastning i övergången mellan ben och sena. Smärtan över skenbensutskottet uppstår till följd av en överbelastning av skelettets tillväxtzon. Besvären uppstår ofta till följd av repetitiv hoppträning, löpning eller bollsporter.
Symtom
- Smärta vid tryck över skenbensutskottet eller nedre kanten av knäskålen
- Smärtan förvärras vid sträckning av knät eller knäbelastande aktiviteter
Behandling
- Anpassa aktivitetsnivån efter smärtan
- Använd tejpning och knäskydd för avlastning
- Fokus på träning av omkringliggande muskulatur och knäkontroll
- Diadynamisk strömbehandling för ökad blodgenomströmning och aktivering av muskulatur.
Knäskada- Patellofemoralt smärtsyndrom/Främre knäsmärta (PFSS)
PFSS drabbar både barn och vuxna. Anledningarna till knäbesvären kan variera, det kan handla om överbelastning, svaghet i sätes- och lårmuskulatur eller eventuella felställningar i knän och fötter. Hur knäskålen rör sig över knäleden kan också ha en inverkan på besvären. Besvären uppstår ofta i samband med snabbt stegrad träningsbelastning eller ovana träningsmoment.
Symtom Patellofemoralt smärtsyndrom/Främre knäsmärta (PFSS)
Smärtan är lokaliserad på framsidan av knät, bakom eller runt knäskålen. Det är vanligt med en känsla av instabilitet i knät. Det kan göra ont i knät vid trappgång och i backar, framförallt nedför.
- Smärta framsidan av knät, bakom eller runt knäskålen
- Känsla av instabilitet
- Smärta vid trappgång, särskilt nedför
- Smärta under eller efter knäbelastande aktiviteter
Behandling Patellofemoralt smärtsyndrom/Främre knäsmärta (PFSS)
- Styrketräning för sätes- och lårmuskulatur
- Knäkontrollträning
- Tejpning av knät
- Anpassa aktivitet efter smärtgräns
Knäskada – Löparknä
Löparknä är en vanlig knäskada. Smärtan är lokaliserat till knäledens utsida och kan drabba personer som löptränar ofta och länge. Den kraftiga sena som orsakar smärtan utgår från bäckent, går längs lårets utsida ner till fästet på knäts utsida.
När knäleden är sträckt ligger senan framför lårbenets kant, som sitter på sidan av knät. När knäleden böjs går senan över lårbenets kant, vilket ökar friktionen. Som en följd av friktionen kan en inflammation uppstå vid detta ställe.
Symptom och tecken
- Smärta på knäledens utsida, ofta efter 10-20 minuters löpning
Karakteristiskt för den här knäskadan är smärta på knäledens utsida, smärtan kan stråla uppåt eller nedåt. Smärtan uppträder oftast när du sprungit ca 10-20 minuter och ökar ju längre du springer. Efter en stunds vila försvinner smärtan, men återkommer om personen försöker fortsätta med löpningen.
Behandling
- Behandling av mjukdelarna runt om knät och lårets utsida
- Aktivering och stretching av sätesmuskulatur
- Justering av höft-, knä- och fotleden
Knäskada – Hopparknä
Hopparknä är en vanlig diagnos inom idrotten. Smärtorna är oftas lokaliserade till framsida lårmuskelns fäste på knäskålen. Hos vissa debuterar smärtan efter ett hopp,landning, eller ett lyft, hos andra efter ett hårt träningspass eller tävling. Men man kan även ha en gradvis smärtdebut.
Symtom och tecken
Den skadade beskriver smärtor som uppkommer under aktivitet, vilka i de flesta fall lokaliseras till knäskålsenans fäste på knäskålen. Hopparknä kan klassificeras i grad 1-4.
- Grad 1 Smärtor efter träning
- Grad 2 Smärtor i början av aktivitet, upphör efter uppvärmningen, men kommer tillbaka efter träningen
- Grad 3a Smärtor under och efter aktivitet, men kan tävla och träna på samma nivå som tidigare
- Grad 3b Smärtor under och efter aktivitet, men idrottaren kan inte delta på samma nivå som tidigare
- Grad 4 Totalruptur av senan, dvs senan går av
Behandling av Hopparknä
Excentrisk styrketräning (muskeln jobbar under förlängning) har mycket bra effekt på hopparknä. En bra övning är att skjuta ifrån med det friska benet i en benpress och hålla emot på tillbakavägen med det skadade benet.
Knäskada – Slemsäcksinflammation
Runt knät finns flera slemsäckar och alla kan i princip bli inflammerade. Orsaken till varför man kan drabbas av slemsäcksinflammation är vanligen överbelastning av senstrukturerna runt knäleden. Men kan även bero på upprepade slag motknät exepmpelvis vid ett fall inom t ex handboll, eller blödning i en slemsäck efter en direkt kraftig stöt.
Den vanligaste slemsäcken som blir inflammerad i knät är prepatelara. Den som sitter precis på knäskålen. Det utmärks av en mjuk knöl på knäskålen. Uppkommer oftas efter ett fall där man slår i knäskålen.
I knävecket kan ibland, uppkomma en kraftig förstoring av en eller flera slemsäckar, som ibland kan breda ut sig till underbenet. Denna förstorade slemsäck, som står i förbindelse med knäleden, brukar benämnas Bakercysta.
Symtom och tecken
- Smärta och svullnad runt knäleden
- Vid infektion, röd hud och temperaturökning lokalt
Knäskada – Korsbandsskada
Främre korsbandsskada har en årlig incidens på 5-10 skador per 10 000 inånare i Skandinavien. Främre korsbandsskada är vanligast i handboll, där 4-8% av spelarna drabbas. Endast 1 av 10 korsbandsskador är bakre korsbandsskada. Hälften sker av de bakre korsbandsskadorna sker inom idrotten resterade i bilolyckor.
Ungefär 75% av de skadade med främre korsbandsskada har samtidigt en meniskskada, 80% har benskada och 10% har följdbroskskador som kräver behandling.
Symtom och tecken på Främre Korsbandsskada
Snabb svullnad inom 12 timmer efter skadetillfället och starka smärtor. Ofta beskriver den skadade att knät vicker sig när han eller hon försöker belasta benet direkt efter skadan.
Symtom och tecken på Bakre Korsbandsskada
Den skadade berättar ofta om ett direkt slag eller fall mot framsidan av underbenet som t ex när en spelare i handboll ramlar in i målstolpen. Den skadade får ofta starka smärtor. Men därimot ingen direkt svullnad som vid främre korsbandsskada. Svullnaden kommer istället i efterhand.
Behandling av Korsbandsskada
Akut enligt PRICE. kryckor är i de flesta fall nödvändigt och anti-inflammatorisk medicin för att minska svullnad och smärta under den första veckan. Efter ca en vecka när svullnaden har lagt sig ska läkare uppsökas för bedömning om eventuell operation behövs. Därefter följer ca 6 månader av rehabiliteringsträning.
Knäskada – Meniskskada
Meniskerna fungerar som stötdämpare i knät. Dessutom hjälper meniskerna ligamenten att stabilisera knäleden. Meniskskada kan uppstå isolerat eller i samband med ligamentskada. En mensikskada på insidan av knät leder till ökad belastning på brosket i knäleden och medför ökad risk för artros på sikt. Risken för artros beror på hur stor del av menisken som är skadad.
Meniskskador uppstår oftast när man får någon form av vridning av knät när knäleden är böjd. Därvid kan menisken komma i kläm och bli söndervriden.
Symtom och tecken
- Knät låser sig, svårt att sträcka ut knäleden
- Smärta under belastning
Knäskada – Knä ur led
Att knät går ut led eller knäluxation är en ovanlig skada. Inom idrotten ser man den här skadan vid allvarliga fall i backe, under motorcykelåkning eller liknande. Idrottsskadan är även sammankopplad med fotboll och handboll. Knäluxation definieras som som en skada på minst tre av fyra huvudligament- inre & yttre sidoligamenten, främre & bakre korsbanden.
Symtom och tecken
Den skadade har ofta mycket kraftiga smärtor direkt efter skade ögonblicket. En av tre har tecken på neurologiska bortfall i vaden, dvs känselbortfall och kraftbortfall i vadmusklerna.
Vid skadetillfället är det mycket viktigt att kolla pulsen på fotens ovansida- tio procent har en kärlskada. Hittar man ingen puls så måste man uppsöka sjukhus akut då man endast har ett par timmar på sig att återställa cirkulationen. Annars drabbas man av allvarliga koniska men. Går det mer än 8 timmar är risken för amputation 80%.
Läs mer om knä ur led här.
- Kraftiga smärtor direkt efter skada
- Vid kärlskada, viktigt med akut sjukhusbesök
Akut behandling
Man kan direkt efter skadetillfälle försöka med en lätt reponering dvs, dra i benet längdriktning för att dra det rätt igen. Mycket viktigt att få på en elastiska binda så snabbt som möjligt. Tryck, kyla och högläge som akutbehandling innan man åker till sjukhus.
Rehabilitering
Efter eventuella operationer kommer det krävas en lång period av rehabiliteringsträning. Detta är en mycket allvarlig skada och endast ett fåtal återvänder till idrotten.
